När man är hundägare kan man...

...få frågan "Visst ångrar du dig att du skaffat en hund?" från gannen, första dagen man fått hem sin ögonsten.
 
...bli tillsagt att hunden kissar för nära porten. När man svara att det endast är en liten valp som har lite brottom ut och inte hinner så långt, får man som svar "då får du bära iväg hunden då" med snäsig röst. Tydligen följer kisset med skosulorna hela vägen upp till deras lägenhet och luktar. haha...
 
... bli tillsagd att "binda fast vilddjuret" trots att man är precis utanför sin lägenhetsdörr och på väg in.
 
... få frågan "har du inte lärt hunden att gå i trappor eller?" då man har en annan hund hack i häl i trapphuset.
 
... ännu en gång få frågan "men visst ångrar du väl dig nu att du skaffat hund?" av samma granne. Vad är det du inte förstår? Jag ångrar mig inte och kan du sluta fråga?????
 
....få höra att "matte kanske borde ta en långpromenad med hunden så den blir uttröttad och lugn någongång" av en granne som vi möter på vägen in till lägenheten efter snabbsväng ute.
 
Och så vidare. Det enda jag kan göra är att rätta mig efter alla andra. Så är det bara när man bor i lägenhet och har hund. Blir dock så otroligt irriterad på vissa kommentarer som de absolut inte vet ett skvatt om. Ni ser väl för det första att det är en liten valp??? Jisses.
 
Självklart är det ändå mest positivt man får höra av omgivningen. De flesta tycker att Penny är så himla fin och vill gärna stanna och hälsa på henne. Penny har även hunnit springa in i en av våra grannars lägenhet då dörren stod på glänt då vi gick förbi. Där var det inga sura miner, utan grannen bara skrattade och tyckte att det var lite lustigt. 
 
Vart man än kommer bo eller befinna sig kommer det alltid finnas de som inte gillar hundar. De kommer alltid finnas vänner, bekanta, grannar och okända som kommer tycka att min hund är jobbig och i vägen. Men nu är det så att vi kommer i ett två-i-ett paket och därför ska jag uppfostra den lille till en snäll vovve som är så lite jobbig och i vägen som hon bara kan vara. 
 
 Oj vad utdraget och långt detta inlägg blev. Men nu har jag fått skriva av mig lite i alla fall. Nu ska vi hoppa i sängs. Godnatt readers.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback